Akademisk översättning

Därför är den fälla översättaren oftast går i just den att förvandla en försiktig formulering till ett bestämt påstående. Att översätta meningen ”resultaten tyder på att det kan finnas ett samband” med ”resultaten visar sambandet” är inte ett språkfel utan en vetenskaplig förvrängning.

Vilka texter, vilken servicenivå?

Förfrågningarna från den akademiska världen är inte av ett enda slag. Å ena sidan finns artiklar som ska skickas till en tidskrift, å andra sidan examensbevis och betygsutskrifter som ska översättas för ett officiellt ärende. De två är helt olika processer: i den första är språkkvaliteten avgörande, i den andra den formella troheten och bestyrkandenivån.

Text	Ändamål	Prioritet	Behov av bestyrkande
Tidskriftsartikel	Publicering	Flyt och överensstämmelse med ämnets språk	Inget
Avhandling och sammanfattning	Bedömning	Terminologisk konsekvens, formkrav	Oftast inget
Konferensbidrag och poster	Presentation	Korthet, visuell samstämmighet	Inget
Examensbevis och betygsutskrift	Erkännande av likvärdighet, ansökan	Exakt trohet, tabellens uppställning	Bestyrkt, oftast notariellt bestyrkt
Kursplaner	Erkännande, tillgodoräknande	Riktiga uppgifter om poäng och timmar	Varierar mellan myndigheter
Referensbrev	Ansökan	Att stil och betoning bevaras	Oftast inget

Hur varje handling behandlas i ärenden om erkännande av likvärdighet och i ansökningar tar vi upp i vår handlingsguide, och mållandens vägar för erkännande av examensbevis i landguiden.

Varför är ämneskunskap inte förhandlingsbar?

I akademiska texter varierar termernas motsvarigheter med disciplinen. Samma ord kan peka på tre olika begrepp inom psykologi, statistik och nationalekonomi. En översättare utanför ämnet känner inte den skillnaden, utan väljer den första motsvarigheten i ordboken, och texten känns främmande för ämnets läsare. Det är en av de invändningar som oftast förs fram i granskarnas utlåtanden.

Rätt metod är att matcha översättaren mot disciplinen och använda författarens egna tidigare publikationer som referens. Författarens termval bör bevaras så länge de inte strider mot ämnets allmänna bruk.

Inom samhällsvetenskaperna skärps problemet ytterligare. De flesta begrepp hör till en bestämd teoretisk tradition, och traditionens inarbetade motsvarighet på turkiska täcker kanske inte helt begreppet på källspråket. I sådana lägen är den valda vägen att ge källtermen inom parentes första gången den förekommer och sedan hålla en enda motsvarighet genom hela texten.

Vad uppmärksammas i metod- och resultatavsnitten?

Den mest tekniska delen av en akademisk text är metoden. Det som förs över där är ingen berättelse utan en upprepbar följd av moment. Urvalets storlek, mätinstrumentet, genomförandetiden och namnen på de statistiska metoderna förs över exakt; inget av dem byggs ut med förklaringar eller kortas ned.

I resultatavsnittet är det vanligaste problemet att tabellen och texten glider isär. Att ett värde som beskrivs i texten ser annorlunda ut i tabellen är en motsägelse som genast markeras i granskarnas utlåtanden. Därför stäms tabellvärdena och formuleringarna i texten av mot varandra vid kontrollen efter översättningen.

I diskussionsavsnittet är det anspråkets styrka som uppmärksammas. Under vilka villkor resultaten gäller, vilka begränsningar som finns och om det går att generalisera måste allt föras över med samma försiktighetsnivå som i källtexten.

Särskilda villkor för avhandlingsöversättningar

Avhandlingar skiljer sig från artiklar på tre punkter. Den första är omfånget: en avhandling motsvarar text för flera artiklar, och i den skalan går terminologisk konsekvens bara att hålla med en termlista. Den andra är formkraven; universitetens skrivanvisningar sätter strikta regler för rubriknivåer, tabellrubriker och källhänvisningar.

Den tredje är tidplanen. Avhandlingsöversättningar hänger oftast på disputationsdatumet, och texten fortsätter att uppdateras medan översättningen pågår. Då är ett flöde med leverans kapitel för kapitel säkrare än att vänta på hela texten på en gång; den avslutande genomläsningen måste dock göras över hela texten från en och samma hand.

En annan vanlig situation i avhandlingar är att bara sammanfattningen ska översättas. Uppgiften ser liten ut men är i själva verket svår: sammanfattningen måste bära hela avhandlingens anspråk på några hundra ord, och termvalen måste stämma med resten av avhandlingen. En översättare som bara ser sammanfattningen kan inte skapa den samstämmigheten; därför förväntas de berörda avsnitten av avhandlingen delas som referens vid översättning av sammanfattningar.

Projekt- och stipendieansökningar följer en liknande logik. I dessa texter ser bedömaren lika mycket på förslagets uppbyggnad och hur det svarar mot kriterierna som på det vetenskapliga innehållet. Att kriteriernas namn i utlysningstexten används med samma termer i ansökan gör att bedömaren snabbt kan para ihop dem. En fri översättning försvårar den matchningen även om den är felfri, och den kan ge en nackdel i poängsättningen.

Hänvisningar, referenslista och formkrav

Referenslistan översätts inte; referensernas uppgifter står kvar på sitt originalspråk. Det som ska göras är att anpassa formen till det referenssystem som måltidskriften kräver och att kontrollera att hänvisningarna i texten stämmer med referenslistan. I artiklar som översätts från turkiska är det vanligaste problemet att en källa som nämns i texten saknas i listan.

Tabell- och figurrubriker, förkortningslistor och avsnitt med etiska försäkringar följer också tidskriftens formatmall. Att kontrollera de kraven i samband med översättningen minskar tydligt risken för ett formellt avslag efter insändningen.

Processen och den etiska gränsen

1. Textens disciplin, måltidskriften eller mottagarmyndigheten och leveransdatumet fastställs.
2. Författarens tidigare publikationer och eventuella termval från lärosätet samlas in.
3. Översättningen görs; oklara formuleringar frågas författaren om och gissas inte.
4. En kontrolläsning inom ämnet görs; anspråkens styrka och de numeriska resultaten granskas.
5. En läsare med målspråket som modersmål kontrollerar flytet.
6. Efter kontroll av form och hänvisningar sker leveransen.

Här går en tydlig gräns: att översätta är inte att skriva texten. Att framställa ett avsnitt som inte finns, tolka om resultat eller lägga till källor är ett brott mot akademisk redlighet. Översättarens insats kan anges i metodavsnittet eller i tacksägelsen; det är en öppenhet som många tidskrifter väntar sig.

Vad bestämmer priset?

Den första faktorn bakom kostnaden i akademisk översättning är hur djup specialiseringen inom disciplinen är. Den andra är källtextens skick: en välskriven turkisk text går snabbt fram, medan ett oordnat utkast kräver ett tolkningsarbete före själva översättningen. Den tredje är om kontrollen av flytet ska ingå eller inte.

För officiella handlingar som examensbevis och betygsutskrifter ändras logiken helt; där är sidantalet och bestyrkandenivån avgörande. De två tjänstetyperna prissätts separat och förklaras var för sig på prissidan. Din text kan du skicka in via offertformuläret.

Situationer som ofta uppstår

• Tidskriften har avslagit med språket som skäl. Då behövs ingen ny översättning utan en riktad bearbetning utifrån granskarnas kommentarer.
• Ordgräns. Sammanfattningar har strikta gränser; blir texten längre under översättningen görs nedkortningen tillsammans med författaren.
• Skillnader i betygssystem. I betygsutskrifter räknas betygsskalan inte om; skalan i källan förs över och dess förklaring läggs till om den finns.
• Flera författare. Avsnitt skrivna av olika författare glider isär stilmässigt; en avslutande genomläsning från en och samma hand jämnar ut skillnaderna.

Sidan är avsedd som information; process och villkor kan uppdateras från tid till annan. Det villkor som gäller vid tidpunkten för åtgärden ska ligga till grund.